Om Aulabaler

Uppsala studenkårs aulabal 1927

På Filmarkivet.se finns en givande film apropå Uppsala studentkårs bal i universitetets aula anno mundi 1927.

Om den sista Kårbalen 1966

”Dagens högtid är den internationella solidaritetens fest. Den ingår som en länk i en kedja av stödaktioner för betryckta studenter i andra världsdelar. Därför kommer detta evenemang inte någon av oss att glömma att den väsentliga samhörigheten är inte festens utan vardagens. Det är under vardagen, som lojalitetens äkthet prövas.”

Så inledde Rector Magnificus Torgny T. Segerstedt sitt högtidstal vid Uppsala Studentkårs Aulabal 26 november 1966. Talet trycktes av Almqvist & Wiksell i en upplaga om 250 exemplar. Citatet är hämtat ur det exemplar, som makarna Segerstedt dedicerade till Brita och Torgny Säve Söderbergh.

Detta var den första Balen, som Studentkåren ordnade sedan 1959. Studenterna hade under första hälften av 1960-talet engagerat sig alltmer politiskt – inte minst till följd av Vietnamkriget och situationen i Peru. Prinsessan Christina hade inbjudits som hedersgäst vid Balen. Under rubriken ”Blåblodsdans för Peru” har Carl Frängsmyr i boken ”Universitetet som arena” skildrat denna, som man uppfattade den, kontroversiella kårbal.

Den första kårbalen med det stora trägolvet över ”gropen” ägde rum den 18 maj 1887 i samband med universitetshusets invigning (se bilden). Antalet deltagare översteg 1700 personer. Det var sedan meningen att kårbaler skulle anordnas var femte år.

Under det tidiga 1900-talet anordnades flera baler, men 1916 inställdes balen på grund av världskriget.

För den unge medicinarstudenten kom inte de politiska övertonerna 1966 att bli något bestående minne. På bilden från 1966 ser vi honom omgiven av sin fästmö Ann-Mari Alfredson och sin mor Stina-Cajsa Lundin.

Under 1970-talet visade det sig det stora löstagbara trägolvet, som hade använts sedan 1887 för att göra om Universitetets Aula till en balsal, var så illa ankommet så att det inte längre kunde användas. Bland annat av denna anledning har det inte blivit några flera kårbaler i Aulan.

Tom Lundin

Aulabal 1966

Aulabal 1966

Från vänster: Ann-Mari Alfredson, Tom Lundin och Stina-Cajsa Lundin. (Privat foto)

Kårbal 1887

Segerstedt 2

Aulabalen 1952 – ett 65 årsjubileum
Bakgrund

Uppsala universitets nuvarande byggnad invigdes den 18 maj 1887. Redan i samband med invigningen hade Studentkåren anskaffat ett monteringsbart trägolv, som kunde läggas ut och omvandla aulan till en plats där man kunde anordna baler för studentkårens medlemmar. Kårbal anordnades första gången 1901 och sedan någon gång per decennium fram till den sista kårbalen 26 november1966*. Golvet brandskades ett halvår senare och ansågs obrukbart. Golvet lades dessutom ut vid Linnéjubileet 1909 samt vid det stora ekumeniska mötet 1925 och universitetsjubileet 1927. (Frängsmyr: Universitetet som arena. UU 2013).

Valborgsmässobalen 1952

Vid Allmänna Sångens styrelsemöte den 3 mars 1952 meddelade ordförande:

”att Allmänna Sången inte kunde disponera Rikssalen på Slottet på Valborgsmässoaftonen, då denna uthyrts till G-H nation**. Däremot var förhallen i Universitetet ledig och fick klubbmästaren i uppdrag att ordna detaljerna för en fest i denna.”

I styrelseprotokoll från den 31 mars skrev man:

”Uppvisade bibl. en av vaktmästare Wilhelm Eriksson undertecknad kalkyl över kostnaderna för aulan i samband med en eventuell bal där sista april inkluderande inläggning av golv, arvoden till vaktmästare m.m. Med utgångspunkt från denna kalkyl diskuterades frågan. I avvaktan på vidare utredning uppsköts frågan till nästa sammanträde.”

Endast fyra dagar senare (den 3 april) konstaterade styrelsen för Allmänna sången följande:

”Då Allmänna Sången fått avslag på sin ansökan om disposition av Rikssalen på Slottet sista april, vilken detta år uthyrts till G-H nation, beslöt styrelsen att sedan ordförande inhämtat vederbörligt tillstånd anordna den numera sedvanliga Valborgsmässobalen i Universitetets aula. Till arbetsutskott valdes hrr Nordell, van der Ster, T. Åkerblom samt undertecknad (Bengt Edstam) som sammankallande ledamot.”

När detta beslut fattades var det knappt fyra veckor kvar till Sista April, då man genomförde, om man skall tro UNT, en storslagen Valborgsmässobal. I Upsala Nya Tidning den 2 maj 1952 fanns följande notis:

”Allmänna sångens aulabal blev en festlig våruvertyr för de 1200 deltagarna och en välförtjänt succé för arrangörerna som lagt mycket arbete på att göra den yttre ramen så tilltalande som möjligt. Inte minst uppskattades serenaden vid midnatt och lutsången i kafé Alma, där man styrkte sig med kaffe mellan danserna. Dessutom erbjöd universitetsparken en flitigt utnyttjad möjlighet till små nattliga svärmerier.

Klockan 20.30 slogs universitetets portar upp för de första paren i frack och ljuva kreationer. Med hänsyn till damernas ömtåliga elegans hade man ordnat med högtalare i hallen, där de avlyssnade vårfirandet i Slottsbacken och inväntade Allmänna Sångens intåg till sång och med fana i spetsen. Balen blåstes in med en pampig trumpetfanfar, professor Sven Hörstadius höll ett kort välkomsttal och så tågade de 1 200 in i aulan, sjungande ”Vintern rasat ut2, för att pröva det speciella dansgolvet till tonerna av Roxys sjumannakapell.

En vårlig supé avåts sedan i övre galleriet i omgångar om 300 i varje sittning med början kl. 9.45. Vid honnörsbordet svarade bl.a. professor Alexander Cowie, USA och fröken Sonja Meyer, Schweiz, för det internationella inslaget. Först klockan ett på natten hade de sista fåtyt sin hunger stillad och sedan pågick dansen ytterligare två timmar. I hallen kunde man svalka sig med vindrinkarna Snoddas och White Elephant som hade livlig avsättning, i kafé Alma uppträdde fil. stud. Lars Holmberg med stor framgång som lutsångare, medan midnattsserenaden under domkyrkoorganisten Henry Wemans ledning blev en lika stor framgång för kören.”

Carl Henrik Martling kommenterade tre år senare (1955) i sin bok ”Allmänna Sången 1930-1955” balen på följande sätt:

”Årets Valborgsmässobal hade förlagts till universitetsaulan, som annars bruka få dansant användning endast vid de glest återkommande kårbalerna. 1 200 gäster var närvarande, supén åts i tre omgångar i förhallens galleri och i Café Alma sjöng Lars Holmberg till luta. Sköna Maj hälsades vid midnatt med serenadsång – som vanligt – och solen stod ganska högt när balen blåstes av. Som vanligt.”

Några personer minns… nedtecknat under februari 2017

Ola Carlsson (88 år) var ung student, hade kommit till Uppsala och skrivits in som student vid Västgöta nation vårterminen 1950. Han var inte på balen, men minns mycket väl hur imponerad han var av att golvet byggdes och lades på.

Thure Stenström (90 år) och hans hustru Li minns också väl det uppbyggda golvet och balen, där två av deras vänner träffades och senare gifte sig.

Catharina Parkman (90 år) var tillsammans med sin man Allan på balen. Allan Parkman var detta år Studentkårens ordförande och var den som vid Gunillaklockan klockan nio utbringade levet för konungen och fäderneslandet.

Stig Strömholm (85 år) minns mycket väl vårterminen 1952 – men då vistades han i Enköping.

Gunnar Weman (85 år) var ung student, deltog inte i balen, men minns mycket väl hur hans pappa gladde sig över dansgolvsbyggandet.  Henry Weman var Allmänna Sångens dirigent och dessutom Domkyrkoorganist.

Nils-Johan Höglund (89 år) har också minnen av denna bal, men var själv inte med.

Yngve Hofvander (88 år) och hans hustru Rut-Marie har också tydliga minnen av denna bal, som de också deltog i.

Erna Knutsson (91 år) var på balen tillsammans med maken Gösta, som vi den tiden var Allmänna Sångens vice ordförande. Hon har balen i mycket gott minne.

Lars Linder (93 år) hade redan under 1940-talets senare år tagit initiativ till Allmänna Sångens Valborgsmässobal i Slottets Rikssal. Han minns väl att han och hustrun Birgitta deltog i 1952 års bal.

Tom Lundin

*artikelförfattaren var som ung medicinarstudent tillsammans med fästmö och sin moder på den allra sista balen i aulan, 1966.

**G-H Nationshus hade genomgripande ombyggts och återinvigdes den sista april 1952 med högtidslandskap samt middag med dans i Rikssalen för över 500 deltagare.

Aulabal 1952

Från vänster: Anna-Lena (Gugge) Berggren, Adolf Berggren, Sven Lundin, Maja Dufbäck, Lars Dufbäck och Stina-Cajsa Lundin. (Kilvéns foto)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s